Skip to content

Central Park.

22 juni 2010

I skuggan under Central Parks almar finner fåglarna och ekorrarna svalka. Gräsmattorna omgärdas av staket och får inte beträdas. Kanske är det därför en av duvorna har vågat lägga sig ner på marken för en liten tupplur, knappt synlig i gräset. Duvor är ett arbetsamt släkte. Ständigt på väg, i ständig rörelse. Men den här har tillåtit sig en ordentlig paus.

Ekorrarna pilar blixtsnabbt över gräsmattan. Hoppar upp på de lägst hängande tunna kvistarna och tynger ner dem till marken, släpper taget och ser kvisten snärta iväg. Proceduren upprepas flera gånger. Svansarna står som plymer efter ekorrarna som ilar runt i ett till synes slumpartat mönster. Hänger på sina kvistar, släpper taget och ser förtjust på kvistarnas rekyl. Jag undrar om de inte gör så bara för att de kan.

En man spelar smeksamt på sin saxofon. Hur ofta har man tid att sitta och lyssna?

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: